Strömsbro, Testeboån

  Upp Ner Netto
IDAG 0 0 0
IGÅR 0 0 0
SENASTE VECKAN 0 0 0
HITTILS I ÅR 599 19 580

  Senaste video


Laddar data

  Urval video


Laddar data

  Preliminära resultat 2024

Laddar diagram...

  Månadsvis artfördelning

Siffrorna i tabellen är inte manuellt granskade och kan innehålla felaktigheter, ta därför siffrorna med en nypa vatten. Denna tabell uppdateras en gång per dygn.

 Räknarinfo

Fiskräknaren är placerad i Testeboån som mynnar i Bottenhavet vid Gävle. Vild lax vandrar nu åter upp i Testeboån för att leka efter att ha varit helt borta under fyra decennier. Vattenmiljön har återställts där ån varit flottledsrensad och lekområden för lax och havsöring har återskapats. Dagens laxbestånd i ån har byggts upp med hjälp av utsättningar av laxrom och yngel från Dalälven. Utsättningarna startade 2000 och pågick i sju år, men sedan 2007 har inga nya utsättningar gjorts.

Två kilometer från havet finns Strömsbro kraftverk där det under 2014 byggdes ett nytt fingaller framför kraftverkskanalen för att förhindra att bl.a utvandrande fisk ska dödas i kraftverkets turbiner. Dammen i anslutning till kraftverket har försetts med en ny fiskväg för både ned- och uppströmsvandrande fisk och i denna fiskväg finns sedan 2015-08-26 en ny elektronisk fiskräknare med kamera.

Arbetet med Testeboån sker i bred samverkan mellan Gävle kommun, Länsstyrelsen, Testeboåns fiskevårdsområde, Sportfiskarna, Nilsson kraft och SLU samt stöttas dessutom av ett stort antal företag och privatpersoner. Fiskräknaren sköts av Gävle kommun och mer information om Testeboån finns på kommunens hemsida.

 Allmänt om fiskräkning/fiskobservation

Fiskräkning

På denna sida presenteras otolkad och ogranskad live-data direkt från fiskräknaren vid Strömsbro . Fiskräknaren är tillverkad av det isländska företaget Vaki och är av typen Riverwatcher.

Fiskräknaren består i princip av två skannerplattor i en ram som fisken simmar igenom. I skannerplattorna sitter två rader med infraröda dioder som skapar en osynlig ljusgardin vilken kontinuerligt sveper genom vattnet och registrerar alla objekt som passerar räknaren. I anslutning till skannerplattorna finns dessutom en kamera som spelar in en videosekvens av det passerande objektet.

När ett objekt passerar skannerplattorna bryts de infraröda ljustrålarna och två stycken skuggbilder av objektet skapas. Informationen från skannerplattorna analyseras av fiskräknarens dator som gör en första grov kontroll om det passerande objektet skall klassificeras som en fisk eller ej. Trots att denna funktion sorterar bort stora mängder skräpregistreringar händer det av och till att enstaka föremål, växtrester eller bubbelsvärmar med fiskliknande form klarar denna kontroll. Dessa sorteras bort genom en manuell kontroll som sker löpande under säsongen.

Mätning av fisk

Samtidigt som skuggbilderna skapas mäts även höjden på den passerande fisken. Det är alltså höjden på fisken som mäts och inte längden. För att få fram längden på fisken multipliceras höjden i millimeter med en bestämd faktor för att få på så sätt få fram längden.

Eftersom den data som visas på fiskdata.se inte är analyserad eller tolkad multipliceras fiskens höjd med en generell faktor på 5,5 för att få fram en ungefärlig längd i centimeter. Denna faktor är vald för att stämma någorlunda överrens med de flesta fiskarter och fisk av olika storlek. Olika fiskarter har olika förhållande mellan höjd och längd. Jämför t.ex en braxen med en ål så har de en höjd/längdfaktor på ca 3 mot 13. Med dessa faktorer givna kan vi räkna ut att en braxen med en höjd på 15 cm är ca 45 cm lång (15*3). Längden på en ål med höjden 5 cm kan på motsvarande sätt räknas fram till ca 65 cm (5*13).

För lekvandrande lax och öring varierar denna faktor mellan ca 4,0 och 6,5 beroende på fiskens storlek, kondition och livsstadie. En liten lax med en längd på ca 60 cm är t.ex längre i förhållande till sin höjd jämfört med en stor lax på 100 cm som oftast är högre och kortare. Samma förhållande gäller även för öring.

Det område på fisken som per automatik mäts på en uppströms passerande fisk är området precis framför ryggfenan vertikalt ner till bukens lägsta punkt. Om en fisk istället backar ner genom skannerplattorna blir fisken mätt bakom ryggfenan ner till buken. Därför blir höjden per automatik mindre på en fisk som backar jämfört med en uppvandrande fisk. Ytterligare en faktor som kan medföra en variation på höjdmätningen är om fisken simmar rakt igenom (helt horisontellt) skannerplattorna eller om den simmar lite snett i höjdled. Därför kan det skilja ganska mycket på de automatiskt beräknade längderna som syns på fiskdata.se.


Exempel på skuggbild som produceras av skannerplattorna.

Tolkning av data

All data som samlas in från fiskräknaren i Strömsbro analyseras och tolkas manuellt där varje enskilt registrerat objekt kontrolleras noggrannt. Vid denna kontroll avgörs först om de passerande objekten är fisk eller icke fisk. Därefter verifieras att de registrerade passagerna verkligen ägt rum och skett i angiven riktning. För varje godkänd fiskpassage artbestäms sedan fisken varefter silhuettbildens karaktär, fiskens vinkel, simhastighet och riktning granskas. Vid behov kan t.ex. höjden på fisken mätas mer nogrannt och justeras så att de registrerade värdena blir mera rättvisande.

Efter granskning och tolkning lagras uppgifter om fisken art, yttre karaktär samt passage varvid bl.a fiskens preliminära längd från live-sidan ersätts med den längd som beräknats genom empiriskt framtagna artanpassade längd-höjd funktioner.

Detta analys- och tolkningsarbete utförs löpande i en speciellt framtagen programvara där även alla resultat lagras. Programvaran har tagits fram som ett arbetsredskap för att underlätta övervakning av drift, datafångst på distans, datasäkring, granskning, tolkning och lagring av data samt presentation av färdiga resultat och sammanställningar.

Drift av räknaren

Den praktiska driften av fiskräknaren vid Strömsbro sköts av uppdragsgivaren. Övervakning och datafångst sköts på distans av Fiskevårdsteknik AB. Driften av fiskräknarens olika komponenter övervakas av larmsystem och loggas kontinuerligt. Vid kortare driftavbrott rekonstrueras den ej övervakade fiskvandringen genom regelstyrda interpoleringsprocesser och information från kompletterande övervakningssystem.

Alla ej granskade resultat från fiskräknaren uppdateras löpande med automatik och presenteras på denna sida. Den granskade och tolkade datan redovisas kontinuerligt via ett specifikt gränssnitt som uppdateras löpande och slutligen fastställs i en rapport vid årets slut. För tillfället är inte detta gränssnitt tillgängligt för allmänheten.

Ytterligare information

Om ni vill ha mer information om fiskräknaren vid Strömsbro eller om fiskräknaren generellt är ni välkomna att kontakta Fiskevårdsteknik AB via epost: info@fiskevardsteknik.se

Mer information om fiskräknarna från Vaki.