Lummelunda, Lummelundaån
| Upp | Ner | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Idag | 0 | 1 | -1 |
| Igår | 2 | 3 | -1 |
| Senaste veckan | 8 | 11 | -3 |
| Totalt år | 8 | 11 | -3 |
Senaste video
Laddar data
Urval video
Laddar data
Preliminära resultat 2025
Månadsvis artfördelning
Räknarinfo
Lummelundaån, som sista biten innan mynningen i Östersjön rinner genom en storvuxen lövskogslund, är ett av de viktigaste vattendragen för havsöringen på nordvästra Gotland. Genom den välkända Lummelundagrottan rinner ån underjordiskt innan den kastar sig ut över klintkanten strax nedströms grottmynningen på sin väg mot havet cirka 400 meter längre nedströms. Klintkanten utgör ett naturligt vandringshinder för öringen och det är därför bara till de nedre delarna av ån som havsöringen kan återvända och reproducera sig. Här är däremot bottnar, strömpartier och övrig miljö bitvis väldigt passande som öringhabitat.
Likt många andra vattendrag på Gotland drabbas Lummelundaån regelbundet av torka som självklart påverkar öringen negativt. Vissa år är de strömsatta partierna helt torrlagda och öringen är därför tvungen att tidigt ta sig ut i havet för att överleva. Tidigare har man i olika etapper konstruerat olika typer av dammkonstruktioner i ån för att hålla kvar vatten med syftet att gynna öringen. Dammarna är i många fall märkta av tidens tand och har också visat sig kunna bli fällor där öringen blir instängd. Ett arbete har därför initierats från länsstyrelsen för att riva ut gamla dammar i ån och återskapa något som förhoppningsvis påminner om ett
mer ursprungligt tillstånd i de nedre delarna av Lummelundaån. Arbetet är uppdelat i flera olika etapper där etapp ett och två redan är genomförda.
Den första delen av arbetet omfattade två mindre dammtrösklar alldeles i anslutning till Lummelundaåns mynning. Trösklarna revs ut 2023 och bottnarna i anslutning anpassades till strömhabitat, där både större stenar och grus tillfördes. Den andra etappen genomfördes hösten 2024 och omfattade en förändring av den så kallade ankdammen, högre upp i ån, till ett strömhabitat. Dammen utgjorde en grävd damm dit vatten från huvudfåran leddes in och så småningom åter ut i huvudfåran. Vid åtgärderna 2024 revs två dammtrösklar ut och dammen fylldes delvis igen och anpassades sedan till ett strömhabitat med sten och grus.
Sportfiskarna har som projektledare ansvarat för de genomförda åtgärderna under etapp ett och två.
Den sista etappen i de arbeten som genomförts och planeras är omfattande åtgärder i den mellersta delen där två dämmande trösklar ska sänkas, en betongdamm och en dåligt fungerande fisktrappa rivas ut och bottnar anpassas till strömhabitat med sten och grus.
När havsöringen vandrar upp från havet under hösten kan den efter ungefär 30 meter välja olika vägar, den södra eller norra åfåran. Tar de den norra vägen kan de via ganska svårforcerade och branta partier ända ta sig så långt upp det är möjligt innan det naturliga vandringshindret vid klintkanten sätter stopp. Väljer de däremot den södra armen av ån tar vandringen sannolikt slut redan efter ungefär 100 meter i anslutning till betongdammen och fisktrappan.
För att få mer information om havsöringen i Lummelundaån, bland annat om antalet och vilken väg de väljer att vandra sitter nu en fiskkamera i anslutning till delningen strax uppströms mynningen i havet.
Restaureringsåtgärderna och kameraövervakningen finansieras via 1:11-medel från Havs-
och vattenmyndigheten, förmedlade av Länsstyrelsen i Gotlands län.
Allmänt om fiskräkning/fiskobservation
Fiskobservation
På denna sida presenteras otolkad och ogranskad live-data från undervattenskameran vid Lummelunda. Undervattenskameran är av modell TiVA UVC.
Undervattenskameran använder sig av avancerad kamerateknik i kombination med artificiell intelligens i form av specialtränade fiskalgoritmer för att identifiera och filma fiskar i hög kvalité. Systemet analyserar videoströmmen för klassificering av fiskart.
En öring fångad av Tiva UVC
Tolkning av data
All data som samlas in från undervattenskameran i Lummelunda bearbetas i realtid av AI-modellen. I nuläget kan mjukvaran med mycket hög precision artbestämma 12 av de vanligast förekommande fiskarterna i svenska vattendrag. Dessa bedömningar verifieras sedan för att säkerställa resultatet.
Detta analys- och tolkningsarbete utförs löpande i en speciellt framtagen programvara där även alla resultat lagras. Programvaran har tagits fram som ett arbetsredskap för att underlätta övervakning av drift, datafångst på distans, datasäkring, granskning, tolkning och lagring av data samt presentation av färdiga resultat och sammanställningar.
Drift av räknaren
Den praktiska driften av undervattenskameran vid Lummelunda sköts av uppdragsgivaren. Övervakning och datafångst sköts på distans av Tiva AB. Driften av fiskräknarens olika komponenter övervakas loggas kontinuerligt. Vid kortare driftavbrott rekonstrueras den ej övervakade fiskvandringen genom regelstyrda interpoleringsprocesser och information från kompletterande övervakningssystem.
Alla ej granskade resultat från undervattenskameran uppdateras löpande med automatik och presenteras på denna sida. Den granskade och tolkade datan redovisas kontinuerligt via ett specifikt gränssnitt som uppdateras löpande och slutligen fastställs i en rapport vid årets slut. För tillfället är inte detta gränssnitt tillgängligt för allmänheten.
Ytterligare information
Om ni vill ha mer information om undervattenskameran vid Lummelunda eller om fiskräkning/fiskövervakning generellt är ni välkomna att kontakta TiVA AB via epost: info@tiva.se